Adaptogener – medel som anpassar
Adaptera betyder anpassa. Och det är precis det som adaptogener gör. De ökar kroppens förmåga att anpassa sig efter de faktorer som påverkar den, så att den inte skadas.
Effekterna av anpassning kan till exempel bli större lugn, bättre fokusering och bättre förmåga att tänka rationellt i pressade situationer. Dessutom att hålla sig alert, ha bättre fysisk ork och en ökad psykisk stabilitet. Bättre sömn. En mindre tendens till deppighet.
Effektivt mot både trötthet och stress
Rosenrot är effektivt mot både trötthet och stress. Effekten är dessutom (som vid de flesta naturbaserade medel) densamma vis en låg dos som vid en högre.
Adaptogener är unika
Adaptogener är unika på många sätt. Andra substanser, till exempel nikotin och kaffe, stimulerar centrala nervsystemet och kan under en kort period påverka ork, humör och koncentration. Adaptogenerna har inte denna effekt. De har i stället en förmåga att aktivera kroppsliga funktioner såsom ämnesomsättning, signal-överföring och hormonbalans. Adaptogener ger en balanserande effekt även i pressade situationer.
Vi förstår ännu inte effektmekanismerma fullt ut. Men det förefaller uppenbart att effekten engagerar dels immunsystemet och dels kroppens stresshantering. Det finns många studier som visar att adaptogener ökar förmågan att tolerera stress. De hjälper också kroppen att kurera de tillstånd och sjukdomar som stress kan leda till.
Inre och yttre belastning
Ofta tänker vi på stress som ett högt arbetstempo eller en svårighet att få tiden att räcka till. Men för kroppen är stress ett vidare begrepp. Stress är allt som belastar kroppen på flera plan. Det kan vara oro, rädsla, en känsla av otillräcklighet, sjukdom, smärta, sorg och konflikter.
Koffein, tobak, alkohol och droger ger också ett stresspåslag på kroppens mekanismer.
Gemensamt för all slags stress är att kroppen ställs i beredskap för att klara av det som väntar. Stresshormonet kortisol frigörs i binjurarna i kroppen, muskler spänns, blodtrycket höjs. Men stress i små mängder är inte farligt, och att helt undvika stress är inte önskvärt. Men om stressen blir konstant, om vi aldrig får en återhämtning, då börjar stressen bli skadlig. Ofta märker vi det genom att känna trötthet och minskad koncentrationsförmåga. Vi blir initiativlösa, omotiverade och förlorar lusten till arbete. Värk i muskulaturen, sömnsvårighet, irritation och ibland yrsel är andra tecken.
Adaptogenerna ger kroppen stimulans
Adaptogenernas sätt att att anpassa kroppen och göra den tåligare mot stress går ut på att stimulera kroppen, låta den känna sig pigg, utvilad, frisk och välnärd. Men en adaptogen stimulerar aldrig kroppen över dess övre gräns - den åstadkommer bara en normalisering.
Om någon funktion eller något organ behöver aktiveras, ja då ser adaptogenerna till att det blir så. Om något behöver dämpas, då har de förmågan att göra det i stället.
Adaptogenerna arbetar för homeostas, organismen inre strävan efter balans mellan funktioner och substanser. Genom att normalisera stresshormonerna kan adaptogenerna påverka många av kroppens organ och processer.
Skolmedicinen arbetar utifrån synsättet: en sjukdom - ett läkemedel. Men i stället för att ha effekt på ett enskilt organ har adaptogenerna effekt på en mängd olika organ och deras funktioner i kroppen.
Adaptogener kan hjälpa "utbrända"
Forskningen på adaptogener är intensiv. Adaptogener har effekt både vid en enstaka dos liksom vid längre tids användning.
Etablerade stressforskare har fått upp ögonen för adaptogener. Karolinska institutet skall till exempel starta en studie på Rosenrot under våren.
I den skall 50 personer med diagnosen utmattningssyndrom deltaga. Studien är dubbelblind och skall pågå under minst fyra veckor. Man skall mäta förändringar i mental prestation, stresshantering, utsöndring av kortisol, livskvalitet och och symtomuppskattniung.
Intressant är att se om det går att göra något åt stressrelaterade utmattningssymtom med rosenrot, som är ett lätt tillgängligt preparat och som kan utgöra ett komplement till beteendeterapi.
Fyra kriterier för att kallas adaptogen
1. Örten eller substansen måste ha en "icke specifik effekt". Den skall öka motståndskraften mot ett brett spektrum av olika skadliga fysiska, kemiska eller biologiska faktorer.
2. En adaptogen får inte utöva effekt på någon specifik signalsubstans eller något enskilt hormon.
3. En adaptogen skall ha en normaliserande verkan på kroppens organismer.
4. En adaptogen skall vara oskadlig och inte orsaka störning på organismens normala funktioner.
Rosenrot, schisandra och rysk rot
Rosenrot har en lång tradition. Rosenrot är den av adaptogenerna som ger den tydligaste effekten på mental prestation, koncentration, tankeskärpa och upplevelse av glädje. Rosenrot har den bästa kliniska dokumentationen av adaptogenerna. Flera studier visar att Rosenrot hjälper mot trötthet och stress.
En av de senaste studierna på Rosenrot, publicerad år 2004, jämförde idrottsmäns prestationsförmåga med eller utan intag av Rosenrot. Resultaten visade att Rosenrot ökade uthålligheten vid fysisk träning. Rosenrot påverkar också hormonsystemet. Stresshormonet kortisol, som aktiverar "flykt- och försvarsfunktioner" är bra vid kortvarig stress. Men om stressnivån konstant är hög blir kortisolpåslaget skadligt. De psykiska reaktionerna blir trötthet, utmattning, leda och olust. Rosenrot ökar känsligheten hos det så kallade feed-backsystemet så att kortisolmängderna kan minska i tid. Det ger möjlighet till återhämtning, vila och höjd stress-tröskel.
Studier visar att Rosenrot ökar tillgängligheten för serotonin och dopamin, vilket påverkar vår förmåga att känna glädje och lust. Tendensen till depression minskar.
Effekten av Rosenrot kommer snabbt, ofta redan efter ett par timmar.
Schisandra
Rosenrot är hjärnans normaliserare och Schisandra är kroppens normaliserare. Schisandra har en förmåga att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och påskynda återhämtning. I Kina används Schisandra framför allt för att ge ökad energi och ork. Bättre kondition, mindre mjölksyra och bättre syreupptag står på pluskontot.
Schisandra är örten som förlänger livet utan att man åldras. Schisandra har dessutom en skyddande effekt på hjärta, kärl, lever och lungor.
Schisandra har dessutom visat sig vara anti-inflammatorisk, öka blodcirkulatonen och och höja dopamin-nivån. Detta ökar lusten och minskar tendens till depression.
Schisandra tas upp snabbt. Redan efter 30 minuter finns substansen ute i organen inklusive hjärnan. Schisandra stannar länge kvar i kroppen.
Rysk rot
Traditionellt har Rysk rot använts vid mental och fysisk trötthet, reumatisk värk, stress och impotens. Rysk rot kan emellertid inte passera blod-hjärn-barriären och har därför en mer uttalad effekt på de kroppsliga funktionerna.
Rysk rot är antiinflammatorisk och har en positiv effekt på immunförsvaret.
Rysk rot har både en snabbt insättande och en långtidsverkande effekt. Redan efter 30 minuter finns substansen ute i vävnaderna och 48 timmar efter intag finns minst 10% av de aktiva substanserna kvar i kroppen.
Kommentarer, synpunkter och frågor mottages tacksamt. Använd gärna "kontaktformuläret" under knappen "kontakta oss" i toppmenyn.
Du kan också maila direkt till Ingemar Joelsson, klicka här.
Gå tillbaka till "produkter och preparat". Klicka här.
|
