Candida Albicans

Infektion i vagina och vulva med Candida albicans - Svamp i underlivet

Definition

En vaginal svampinfektion orsakas av endera av de tre organismerna, kända som Candida.

Förekomst

Candida-organismer finns i regel i slidan i måttliga mängder utan att förorsaka symtom. De hålls i schack av den normala bakteriefloran i slidan. Vissa situationer kan förstöra den balansen och förorsaka att en svampinfektion med symtom utvecklas.

Tecken och symtom på infektion

De mest vanliga symtomen på en vaginal svampinfektion är:

brännande och svidande känsla i samband med vattenkastning och samlag
rodnad och svullnad i vagina och vulva
flytning som typiskt är vit och kornig som "cottage cheese"
klåda i vulva

Bakgrund

Vaginala svampinfektioner beror på Candida-organismer. Vissa förhållanden och sjukdomar som framkallar symtom är:

diabetes
nedsatt immunförsvar
graviditet
menopaus

men också (mer eller mindre):

högt intag av socker
antibiotikaterapi
användning av corticosteroider
P-piller
sexuella förhållanden som dels kan ändra surhetsgraden i vagina genom deposition av sperma och dels tillföra smittämnen av bakteriell natur
åtsittande kläder och underkläder

Hur kan svampinfektion förebyggas?

Dessa åtgärder är kända som förebyggande:

väl kontrollerade blodsockerväden i fall av diabetes
sparsamt intag av vitt socker
undvikande av åtsittande underkläder, speciellt av nylon eller med nyloninblandning
användande av lokalt applicerade anti-svampmedel tillsammans med antibiotika
användande av bommuls-underkläder
att alltid torka framifrån och bakåt vid toalettbesök

Diagnostik

Diagnostiken av en svampinfektion börjar med anamnes-tagning och en gynekologisk undersökning.
Prov från sekretet i slidan skall tas för odling av såväl svamp som bakterier.

Kunskap om svampinfektion

Flera lärobokstexter anger ännu i dag att svampinfektion inte är en sexuellt överförbar sjukdom.
Detta är inte sant. Svampinfektion överförs genom samlag.
Candidainfektion klassas i amerikansk medicinsk litteratur i dag som en STD (sexuellt överförbar sjukdom).

Det är dock viktigt att förstå att svampen koloniserar hela mag-tarm-kanalen och inte kan botas vare sig lokalt i slidan eller med engångs-doser av svamphämmande medel.

Behandling

Den första och självvalda behandlingen är lokalt applicerbara slidpiller och krämer. Dessa innebär exempelvis nystatin, miconazole och clotrimazol. Canesten är det bästa preparatet.

I regel hjälper dock inte lokal behandling: svampen finns i hela intestinalkanalen (från munhålan till ändtarmsöppningen) och kommer till slidan genom att vandra över "mellangården" från anus till vagina. Det innebär att det i allmänhet inte räcker med lokal behandling. Det krävs en "allmän" behandling med orala anti-svampmedel. Det finns tre sådana: flukonazol (Diflucan), itrakonazol (Sporanox) och vorikonazol (Vfend).

Det behövs också i regel såväl dels en lång tids och upprepad behandling och dels behandling av såväl patienten som hennes partner (under samma perioder). Detta är tyvärr mindre känt och framgår inte heller av rekommendationer i FASS.

Alternativ behandling och profylax

Det är uppenbart att många kvinnor med symtom på svamp i underlivet faktiskt inte har växt av Candida albicans i vaginalsekretet - trots att symtomen är desamma.

Kommentar

Om infektionen förorsakas av Candida albicans är Diflucan en effektiv behandling, om den orsakas av Candida glabrata kan Sporanox behövas för att nå effektiv bot. Om infektionen orsakas av Candida krusei torde Vfend vara den enda effektiva behandlingen. Eftersom sjukvården i regel inte artbestämmer svamp utan bara konstaterar "svamp" eller "inte fynd av svamp" är det viktigt att en kvinna med upprepade infektioner eller infektion som ej svarar på given behandling verkligen står på sig och kräver en artbestämning resp. "odling och resistensbestämning".

Råd i samband med behandling

Sexuell aktivitet skall undvikas intill des symtomen har försvunnit. Försiktighet skall iakttas med parfymerade tvål och tvättmedel.

Läs en skrift om behandling av svampinfektion i slidan. Klicka här.

Läs om behandling med Diflucan, klicka här

Frågor och kommentarer kan ställas till Ingemar Joelsson, klicka här